Copy of Krisberedskap
Välkommen till bereds guide om krisberedskap - en komplett översikt kring hur du kan förbereda dig och din familj för oväntade händelser som förhoppningsvis aldrig sker.
Denna sida innehåller steg för steg guider relaterat till både psykisk och praktisk beredskap så du känna dig trygg och säker i svåra situationer, oavsett vad som händer.
Innehåll på sidan
Innehåll i Beredskapslådan
- Gasbrännaren och köp av gas
- Nödradio
- Första hjälpen kit och nödfiltar
- Vattenrening
- Övrigt
Checklista för krisberedskap: Vad du bör ha hemma
- Mat
- Vatten
- Värme
- Information
Psykologisk förberedelse för kriser: Hur man hanterar panik och stress
- Mental förberedelse
- Familjens/Gruppens plan
- Kommunikation
- Stöd
- Trauma och återhämtning
Krisplanering för familjen: Hur man skapar en plan för oväntade händelser
- Kommunikationsplan
- Evakueringsplan
- Första hjälpen och sjukvårdsplan
- Finansiell plan
- Fler länkar och resurser: Mer information om krisberedskap
Gasbrännaren och köp av gas
Gasbrännaren och köp av gas
Använd alltid gasbrännaren i välventilerade områden. Installera ett kolmonoxidlarm om du tänker använda gasbrännaren inomhus.
Du behöver en gasbehållare med typen bajonettkoppling. Nedan hittar du förslag kring hur mycket gas du bör ha hemma, samt olika förslag på var du kan köpa gasbehållare både i fysisk butik och online.
Hur mycket gas behöver jag?
För att beräkna hur mycket gas en portabel gasbrännare behöver som har engångsbehållare med typen bajonettkoppling behöver vi ta hänsyn till följande faktorer:
- Förbrukning av gas per timme (angivet i brännarens specifikationer)
- Antal timmar som brännaren kommer att användas
- Storlek på gasbehållaren (Vanligtvis angiven i gram)
Anta att brännaren har en förbrukning av 150 gram gas per timme och att den kommer att användas under 4 timmar. Det betyder att brännaren totalt kommer att förbruka 600 gram gas (150 gram/timme x 4 timmar = 600 gram).
Om gasbehållaren är 230 gram (vilket är en vanlig storlek för bajonettkopplingar) innebär det att du behöver minst två engångsbehållare för att använda brännaren i 4 timmar (600 gram totalt förbrukning / 230 gram per behållare = 2,6, vilket avrundas upp till 3 behållare).
Det är viktigt att notera att det är alltid bättre att ha lite extra gas än vad som behövs för att undvika att gasen tar slut mitt under användningen. Förslagsvis har du minst 4 behållare hemma.
Kontrollera även vad som gäller för förvaring av gas i din bostad, framför allt om du bor i lägenhet.
Köp gaspatroner online:
Köp gaspatroner i butik:
Gasbehållare Biltema
Gasbehållare Clas Ohlson
Användning och byte av gas:
Nödradio
Vår nödradio med dynamoladdning, solceller, AAA-batteriutrymme, powerbank med 2000 mah och usb laddning är en praktisk och mångsidig radio för nödsituationer. Den kan laddas med hjälp av en dynamo eller solceller, vilket gör den till en självförsörjande radio under lång tid.
Se till att inte ha i batterier i hela tiden, utan lägg in dem när du behöver för att undvika att batteriutrymmet skadas. Radion är också utrustad med en powerbank på 2000 mah och en USB-port, så att man kan ladda mobilen eller andra enheter i nödsituationer via antingen dynamo och solcellsfunktionen eller via AAA-batterierna.
Användarmanual på svenska:
Här kan du läsa en djupgående användarmanual om radion på svenska, skriven av Bertil Ankarberg.
P4 vid kris:
P4 är kanalen du ska lyssna på för att få viktig information från myndigheterna. Regeringen kräver att Sveriges Radio ska ha lång uthållighet vid svåra påfrestningar som till exempel strömavbrott eller avbrott i telekommunikationerna, vilket sändarsystemet är utformat för att klara av diverse olika ansträngningar.
Om du inte vet vilken frekvens du hittar P4 på så har du en komplett lista här.
Se till att skriva ner frekvensen så du vet om du skulle befinna dig i en nödsituation.
Köp batterier:
Nödradion behöver AAA-batterier, men förslagsvis så köper du flera olika batterier så du har ordenligt för att kunna klara av en längre period utan ström.
Här finns några förslag på var du kan köpa hem batterier ifrån, både i butik samt online:
Butik och online:
Online:
Första hjälpen kit & nödfiltar
Första hjälpen kittet innehåller de mest grundläggande föremålen som behövs för att behandla mindre skador så som plåster, sårrengöring, bandage, sax och annat. Det är viktigt att känna till hur du använder varje föremål och att kunna ge adekvat behandling vid en skada, samt att du ser till att du inte använder föremålen förutom i nödfall. Det är också viktigt att se till att första hjälpen kitet är uppdaterat och att utgångsdatum för varje produkt kontrolleras.
För att vara så förberedd som möjligt bör du även tänka på att ha med eventuella mediciner som kan behövas i familjen, samt en lista över eventuella allergier eller sjukdomar som kan påverka behandlingen.
Nödfiltar
Vid ett strömavbrott under en kall vinter i Sverige kan nödfiltar vara en livräddande utrustning, speciellt om du har en dåligt isolerad bostad. För att använda nödfiltarna på bästa sätt, bör du först se till att du har tillräckligt med filtar för att täcka alla personer i hushållet. Lägg nödfiltarna på golvet, med det reflekterande materialet uppåt, för att isolera mot kylan från marken. Täck sedan filten med vanliga filtar eller täcken för att skapa en extra barriär mot kylan.
Du kan också använda nödfiltarna för att bygga ett enkelt skydd, till exempel genom att hänga upp dem mellan träd eller andra föremål. Dessa skydd kan ge ett extra skydd mot vind och regn, speciellt om du inte har tillgång till en annan form av skydd. Tänk på att nödfiltarna inte är avsedda att användas som permanent skydd, utan bara som tillfälligt skydd i akuta situationer.
Om du inte behöver använda nödfiltarna för att skydda dig mot kylan eller för att bygga ett skydd, kan du använda dem på andra sätt. Du kan till exempel använda dem som markduk för att hålla föremål torra och rena, som en solskydd för att skydda dig mot stark sol, eller som en signal för att göra dig synlig för räddningspersonalen.
Vattenrening
Steg 1: Förbered vattenbehållaren: Se till att vattenbehållaren är ren och fri från smuts och föroreningar. Fyll den med vatten från en ren källa eller kran.
Steg 2: Lägg i tabletten: Ta en tablett från förpackningen och lägg den i vattenbehållaren.
Steg 3: Rör om: Rör om vattnet i behållaren i ca 10 sekunder för att säkerställa att tabletten löses upp ordentligt.
Steg 4: Vänta: Låt vattnet stå stilla i ca 30 minuter så att tabletten hinner verka.
Steg 5: Kolla vattnets renhet: Kontrollera vattnet för att se om det har blivit klart och rent. Om inte, upprepa processen med en till tablet.
OBS: Tabletterna är endast avsedda för tillfällig användning och bör inte användas som en permanent lösning för att rena vatten. Läs alltid instruktionerna och varningsetiketten noggrant innan användning.
Övrigt
Checklista för krisberedskap: Vad du bör ha hemma
Mat:
Mat är en grundläggande del av krisberedskapen. Det är viktigt att ha mat som är lätt att förvara, tillaga och konsumera i en kris. Det är också viktigt att ha mat som inte kräver kylning eller tillagning, till exempel konservburkar, torrvaror och energibars. Förvara maten på en torr och sval plats.
- Se till att ha en mix av långvariga livsmedel, såsom konserver, torrvaror och torkad frukt och nötter.
- Tänk på vad som är lätt att förbereda och tillaga med minimalt behov av vatten och köksredskap. Exempel på sådan mat kan vara kex, konservbönor, tonfisk, müsli och fruktkonserver.
- Var uppmärksam på hur mycket vatten som behövs för att tillaga vissa livsmedel, såsom pasta och ris. Försök att begränsa användningen av vatten när du lagar mat, och använd det som eventuellt finns kvar till annat, till exempel för att dricka.
Räkneexempel: Mat för 1 vecka
För 2 vuxna och 2 barn:
- Konserver: 28 burkar (4 burkar per dag, 2 för varje vuxen och 1 för varje barn)
- Torrvaror: 4 kg pasta eller ris (1 kg per person), samt 1 liter olja för matlagning
- Torkad frukt och nötter: 2 kg blandad torkad frukt och nötter
- Kex: 1 kg kex (för mellanmål och lättare måltider)
- Konservbönor och tonfisk: 8 burkar (för protein)
- Müsli och fruktkonserv: 2 kg müsli och 8 burkar fruktkonserv (för frukost och snacks)
- Kaffe: 500g kaffe (för vuxna)
- Te: 50 påsar te (för alla)
- Energibars: 14 st (2 per dag per person)
Detta räkneexempel är baserat på att en familj vill ha tillräckligt med mat för en vecka och inkluderar en variation av mat som är både näringsrik och lätt att lagra. Det är också viktigt att påminna om att detta är en uppskattning och att det kan vara klokt att anpassa detta efter familjens behov och preferenser.
Vatten:
Vatten är en av de viktigaste aspekterna av krisberedskap eftersom det är nödvändigt både för drickande, matlagning och för hygienändamål och då du överlever ungefär 3 dagar utan vatten. En rekommendation är ungefär 4 liter vatten per person per dag, varav hälften är för drickande och hälften är för matlagning och hygienändamål. Det är också viktigt att förvara vattnet på en sval och mörk plats och se till att vattnet är rengjort och inte förorenat.
Fyll på dina vattenbehållare
Se till att du fyller dina vattenbehållare så fort du fått hem din Beredskapslåda. Innan du fyller på dem så kan det vara bra att rengöra dem. Detta behöver du bara göra en gång innan du fyller på vattnet för första gången.
För att rengöra behållarna, bör du använda varmt vatten och en mild rengöringslösning. Det är viktigt att se till att alla tvålarester och rengöringsmedel är helt borta innan du fyller på med det vatten du ska lagra.
När vattnet väl är på plats i behållarna är det viktigt att se till att de står på en sval plats, borta från direkt solljus. Det är kan också vara bra byta ut vattnet i behållarna för att säkerställa att det inte blir gamla och förorenade. Vi rekommenderar att vattnet byts ut var sjätte månad för att säkerställa maximal säkerhet och renhet.
Värme:
Håll dig varm och bekväm under ett strömavbrott oavsett om du bor i ett hus eller i en lägenhet. I en nödsituation är det viktigt att hålla sig varm och bekväm för att upprätthålla din hälsa och välbefinnande. Börja med att bära varma och bekväma kläder, lager på lager. Använd även mössa, handskar och isolerade stövlar.
Om du bor i ett hus, välj ett rum som får mest sol under dagen och stäng av andra rum för att hålla värmen. Du kan också använda föremål som filtar, sovsäckar och kuddar för att hålla dig varm och bekväm. Du kan även använda en extern värmekälla som en kamin eller en generator, men se till att ha god ventilation för att undvika kolmonoxidförgiftning.
Om du bor i en lägenhet, ta reda på om din byggnad har en reservgenerator eller en nödaggregat för uppvärmning och ta kontakt med din fastighetsägare eller förvaltare för information. Du kan också använda föremål som filtar och kuddar för att hålla dig varm och bekväm. Tänk på att inte använda en öppen låga som en kamin eller ljus i en lägenhet, utan istället använda en extern värmekälla som är godkänd för inomhusbruk och ha god ventilation för att undvika kolmonoxidförgiftning.
Kolmonoxidförgiftning
Information:
Vid en kris är det viktigt att ha tillgång till korrekt och uppdaterad information för att kunna fatta rätt beslut. Nödradion är en viktig källa för att få information vid krissituationer och för att få viktiga instruktioner. De lokala nödradiostationerna kan ge viktig information om väderförhållanden, evakueringar och annan relevant information.
Förutom att lyssna på nödradion så är det också viktigt att ha viktig information uppskriven och lättillgänglig, såsom viktiga adresser och telefonnummer, samt var närmaste skyddsrum är beläget. Detta kan hjälpa till att minimera stress och förvirring i händelse av en kris. Det är också bra att ha en förteckning över viktig medicinsk information om du eller någon i din familj har särskilda behov.
Psykologisk förberedelse
För att vara väl förberedd inför en kris är det viktigt att inte bara ha fysiska resurser som mat och vatten, utan även att ha en psykologisk förberedelse. Att ha en plan och vara mentalt förberedd kan göra en stor skillnad under en kris och hjälpa till att minska stress och ångest. Psykologisk förberedelse kan delas in i flera delar:
- Mental förberedelse: Det handlar om att förstå vilka risker som finns och hur man kan förbereda sig på dem. Att veta vad man kan förvänta sig och ha en plan för hur man ska hantera en kris kan hjälpa till att minska ångest och stress.
- Familjens/Gruppens plan: Att tillsammans med familjen eller andra nära personer skapa en plan för hur man ska agera vid en kris kan vara en viktig del av den psykologiska förberedelsen. Genom att diskutera och planera för olika scenarion kan man känna sig mer förberedd och trygg.
- Kommunikation: Det är viktigt att ha en plan för hur man ska kommunicera med varandra under en kris. Att ha en radio eller annan kommunikationsutrustning kan vara avgörande för att kunna hålla kontakten med andra och få viktig information.
- Stöd: Det kan vara svårt att hantera stress och oro under en kris. Att ha en plan för hur man kan få stöd från andra kan vara viktigt för att hålla upp humöret och känna sig trygg.
1. Mental förberedelse
Mental förberedelse kan innebära att man tar sig tid att tänka igenom olika scenarier och funderar på hur man skulle agera om en kris skulle inträffa. Det kan även innebära att man pratar med sina nära och kära om vad man skulle göra i en kris och hur man kan stötta varandra.
Här är några tips för att hjälpa till med mental förberedelse:
- Acceptera att kriser kan inträffa: Det kan vara skrämmande att tänka på det värsta som kan hända, men det är viktigt att acceptera att kriser kan inträffa och att man kan förbereda sig för dem.
- Prata med dina nära och kära: Diskutera vad ni skulle göra om en kris skulle inträffa. Detta kan hjälpa till att skapa en känsla av samhörighet och lugn i händelse av en kris.
- Håll dig informerad: Följ med på nyheter och uppdateringar om potentiella kriser som kan påverka din region. Detta kan hjälpa dig att vara förberedd och minska ångesten genom att ha en plan.
- Ta hand om din hälsa: Det är viktigt att ta hand om din mentala och fysiska hälsa, särskilt under en kris. Se till att du får tillräckligt med sömn, äter hälsosamt och motionerar regelbundet.
- Träna på mindfulness: Mindfulness är en teknik som kan hjälpa till att minska ångest och stress. Övningar som andningsövningar och meditation kan hjälpa dig att stanna i nuet och fokusera på det som är viktigt.
- Öva på avslappning: Att ha avslappningsövningar kan hjälpa dig att slappna av och minska stressen i händelse av en kris. Ett förslag är olika andningsövningar så som "Box-breathing" eller "Wim Hof" metoden.
2. Familjens/gruppens plan
Familjens eller gruppens plan är en viktig del av krisberedskapen. Det handlar om att förbereda sig i förväg så att man vet vad man ska göra om en kris inträffar. En plan kan ge en känsla av trygghet och kan också hjälpa till att minska stress och oro vid en kris. Du kan läsa mer i detalj kring denna planering under "Krisplanering".
Här är några viktiga delar som bör finnas med i en plan:
- Riskanalys: Gå igenom vilka typer av kriser som kan inträffa i området där ni bor, t.ex. översvämning, storm, elavbrott, eller andra kriser. Beroende på var ni bor kan det finnas olika risker att ta hänsyn till.
- Kontaktpersoner: Skriv ned namn och telefonnummer till de personer som ni behöver kontakta i händelse av en kris, t.ex. släktingar, vänner eller grannar. Se till att alla i gruppen har tillgång till denna information.
- Samlingsplats: Bestäm en samlingsplats dit alla i gruppen ska samlas om ni behöver evakuera eller lämna ert hem. Det kan också vara bra att ha en reservsamlingsplats om den första inte är tillgänglig.
- Förnödenheter: Se till att ni har tillräckligt med förnödenheter för att klara er i minst en vecka, t.ex. mat, vatten, första hjälpen-kit och nödutrustning. Det är också viktigt att förbereda för eventuella behov för personer med särskilda behov, t.ex. medicin eller andra hjälpmedel.
- Evakueringsplan: Om ni behöver evakuera, så bör ni ha en plan för hur ni ska göra det och vad ni ska ta med er. Tänk på att ha med er viktiga dokument, t.ex. ID-handlingar, försäkringspapper och annan viktig information.
- Kommunikationsplan: Bestäm hur ni ska hålla kontakt med varandra om ni blir separerade under en kris. Se till att alla i gruppen vet hur man använder olika kommunikationsmedel, och bestäm en mötesplats om ni behöver träffas.
3. Kommunikation
Kommunikation är en kritisk del av en effektiv krisberedskap och kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande. Att ha flera kommunikationsmetoder tillgängliga är viktigt eftersom traditionella metoder kan bli utslagna under en kris. Därför är det viktigt att ha en väl utformad kommunikationsplan som innehåller kontaktpersoner, kommunikationsvägar och återkopplingssystem.
Men god kommunikation handlar inte bara om att förmedla information. Det handlar också om att skapa en känsla av trygghet och samhörighet genom att visa empati och förståelse för de som påverkas. Eftersom alla reagerar på olika sätt i en kris är det viktigt att ha en tydlig och regelbunden kommunikation för att ge alla möjlighet att ta till sig informationen och känna sig mer trygga och förberedda.
För att säkerställa att kommunikationsplanen fungerar som den ska, är det också viktigt att öva på den regelbundet. Genom att vara förberedd och ha en väl utformad kommunikationsplan kan man hjälpa människor att känna sig trygga och förberedda i en kris.
4. Stöd
Om en kris inträffar, som till exempel ett långvarigt elavbrott eller en annan typ av samhällsstörning, kan det vara svårt att hantera stress och oro. Ofta känner vi oss otrygga och osäkra på hur situationen kommer att utvecklas. För att hantera dessa känslor kan det vara viktigt att ha en plan för hur man kan få stöd från andra.
Ett viktigt steg är att identifiera de personer i ens närhet som man kan vända sig till för stöd. Det kan vara familj, vänner eller grannar som man litar på och känner sig trygg med. Genom att prata med dem om hur man känner och dela sina erfarenheter kan man få en känsla av samhörighet och solidaritet.
Det är också viktigt att söka stöd från professionella organisationer som är specialiserade på att hantera kriser. Det kan till exempel vara en krispsykolog eller en krisstödgrupp som kan hjälpa till att hantera känslor av oro och stress.
Att hålla sig informerad om vad som händer och vad som förväntas av en i situationen är också viktigt för att känna sig trygg och förberedd. Genom att följa myndigheternas rekommendationer och råd, och genom att ha en plan för hur man kan agera om situationen förvärras, kan man känna sig mer självsäker och förberedd.
Sammanfattningsvis är det viktigt att ha en plan för hur man kan få stöd under en kris. Genom att identifiera stödjande personer, söka hjälp från professionella organisationer och hålla sig informerad, kan man hantera känslor av oro och stress och känna sig mer trygg och förberedd.
5. Trauma och återhämtning
Om en kris inträffar, kan det vara en väldigt traumatisk upplevelse för de som är involverade. Det kan handla om allt från att behöva fly från en skogsbrand till att befinna sig i ett krig eller att utsätta sig för pressade situationer som man inte är van vid. Oavsett vilken typ av kris det är, kan det vara en påfrestande upplevelse som kräver återhämtning.
Hanteringen av en kris kan vara en utmaning, och det är viktigt att ta hand om sig själv och andra i sådana situationer. Att prata med andra om vad som hänt och hur man känner sig är en viktig del av återhämtningen, och att söka stöd från professionella kan vara till stor hjälp.
Att vara medveten om hur man reagerar på en kris kan också hjälpa till att hantera den bättre. Många kan uppleva starka känslor som rädsla, ångest eller sorg efter en traumatisk händelse. Det är viktigt att ge sig själv tid att bearbeta dessa känslor och att söka hjälp om man behöver det.
Genom att ta hand om sig själv på olika sätt, som att äta hälsosam mat, träna och få tillräckligt med sömn så kan även detta bidra till en bättre återhämtning efter en kris. Att ha en positiv inställning och tro på sin förmåga att klara av svåra situationer kan också hjälpa till att övervinna de utmaningar som en kris kan medföra.
Så om en kris inträffar, är det viktigt att ta hand om sig själv och andra på ett empatiskt och stöttande sätt. Genom att söka stöd, bearbeta känslor och ta hand om sin hälsa kan man bättre hantera en traumatisk händelse och komma ut på andra sidan starkare än någonsin.
Krisplanering
1. Kommunikationsplan
En kommunikationsplan för en familj inom krisberedskap är mer än bara en lista med telefonnummer och en plan för att nå en säker plats. Det handlar om att skapa en känsla av trygghet och samhörighet bland familjemedlemmarna, att ha en plan för hur man kan stötta och hjälpa varandra när det behövs som mest.
I en kris kan det vara lätt att hamna i panik och känna sig isolerad från omvärlden, särskilt om man inte har någon plan för hur man ska hantera situationen. Genom att ha en tydlig kommunikationsplan kan man känna sig mer förberedd och trygg, vilket kan minska stress och oro.
Att öva kommunikationsplanen regelbundet är också viktigt för att säkerställa att alla familjemedlemmar är medvetna om vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av andra. Genom att öva kan man också identifiera eventuella brister eller hinder i planen och göra nödvändiga justeringar.
Det är också viktigt att ha en backup-plan, för att förhindra att man står handfallen om något går fel. Att ha en alternativ mötesplats eller en annan kontaktperson kan vara avgörande i en kris.
Men en kommunikationsplan handlar inte bara om praktiska åtgärder. Det handlar också om att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap inom familjen, vilket kan vara lika viktigt som själva planen. Att känna att man har stöd och hjälp från sina nära och kära kan vara avgörande för att hantera en kris på ett effektivt sätt.
Så, en kommunikationsplan för en familj inom krisberedskap handlar om mer än bara tekniska lösningar. Det handlar om att skapa en känsla av trygghet, samhörighet och gemenskap inom familjen. Genom att ha en välplanerad och övad kommunikationsplan kan man öka sina chanser att hantera en kris på ett effektivt sätt och minska stress och oro för alla inblandade.
- Identifiera vilka som ska ingå i kommunikationsplanen: Börja med att identifiera vilka familjemedlemmar som ska inkluderas i planen. Tänk på ålder, hälsa, färdigheter och speciella behov för att säkerställa att alla är inkluderade.
- Bestäm kommunikationsmetoder: Utveckla en lista över de kommunikationsmetoder som kan användas, inklusive mobiltelefoner, telefonkedjor, walkie-talkies och liknande. Tänk på att ha flera alternativa kommunikationsmetoder i händelse av att en metod inte fungerar.
- Lista kontaktpersoner: Skapa en lista över viktiga kontaktpersoner, inklusive familjemedlemmar, vänner, grannar och nödnummer. Se till att alla i familjen har tillgång till listan och att den uppdateras regelbundet.
- Planera för möten på en säker plats: Bestäm en säker plats där familjen kan mötas om något skulle hända. Se till att alla familjemedlemmar vet var platsen är och hur man kommer dit.
- Öva kommunikationsplanen: Öva kommunikationsplanen regelbundet för att säkerställa att alla i familjen är medvetna om vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av andra. Övningen kan också hjälpa till att identifiera eventuella brister i planen.
- Skapa en backup-plan: Planera för vad som ska göras om kommunikationsmetoderna eller planen inte fungerar som planerat. Det kan vara att ha en alternativ mötesplats eller en annan person som kontaktperson om någon inte svarar.
2. Evakueringsplan
Att ha en evakueringsplan för din familj är viktigt i händelse av en nödsituation, som en naturkatastrof eller en brand. En evakueringsplan hjälper till att säkerställa att alla vet vad de ska göra och var de ska gå om en evakuering blir nödvändig. Här är några steg för att skapa en evakueringsplan för din familj:
- Identifiera potentiella faror i ditt område - t.ex. översvämningar, skogsbränder eller stormar - och lär dig vad som utlöser en evakueringsorder i ditt område.
- Bestäm vilka utgångar från ditt hem eller lägenhet som du ska använda i händelse av en evakuering. Se till att alla familjemedlemmar vet var utgångarna är och hur man kan ta sig ut genom dem.
- Skapa en lista över nödvändiga saker att ta med sig vid en evakuering, inklusive mediciner, viktiga dokument och förnödenheter för minst tre dagar.
- Skapa en kommunikationsplan för din familj, så att alla vet hur man ska kontakta varandra och var man ska träffas om ni skiljs åt.
- Öva planen regelbundet med din familj. Detta kommer att hjälpa alla att bli mer bekväma med planen och säkerställa att alla vet vad man ska göra om en evakuering blir nödvändig.
Att ha en evakueringsplan kan hjälpa till att minska stress och oro i händelse av en nödsituation och säkerställa att alla i din familj är säkra. Var noga med att uppdatera din plan och utvärdera den regelbundet för att se till att den fortfarande är lämplig för dina behov.
3. Första hjälpen och sjukvårdsplan
När en kris inträffar kan det vara lätt att tappa besinningen och bli handlingsförlamad. Men med en första hjälpen och sjukvårdsplan kan man känna sig mer förberedd och trygg. Planen fungerar som en guide som visar vad man ska göra vid olika typer av skador eller sjukdomar och vilka verktyg och förnödenheter som behövs för att behandla dem. Dessutom innehåller planen en lista över nödnummer och kontaktuppgifter för medicinsk personal, så att man snabbt kan få hjälp om det behövs.
Att alla i gruppen eller familjen har tillgång till planen är avgörande för att det ska fungera effektivt. Det är också viktigt att alla har grundläggande kunskaper i första hjälpen, så att de kan utföra nödvändiga åtgärder vid en skada eller sjukdom.
Att ha en första hjälpen och sjukvårdsplan kan göra skillnaden mellan liv och död i en nödsituation. Det är en av de viktigaste planerna inom krisberedskap och kan hjälpa till att minska skador och rädda liv.
- Identifiera vilka personer som ska ingå i planen. Alla familjemedlemmar bör vara inkluderade och det kan även vara viktigt att inkludera personer som ofta besöker familjen, såsom grannar eller nära vänner.
- Skapa en lista över medicinska tillstånd och skador som kan uppstå under en kris. Tänk på de vanligaste problemen som kan uppstå, till exempel skärskador, brännskador, hjärtattacker, eller allergiska reaktioner.
- För varje medicinskt tillstånd eller skada, beskriv vilka åtgärder som ska vidtas för att behandla eller lindra symptomen. Detta bör omfatta förnödenheter som behövs, som förband, mediciner, eller speciella instruktioner för behandling.
- Skapa en lista över alla nödnummer som kan behövas i händelse av en nödsituation. Detta inkluderar nödnumret 112, närmaste sjukhus och vårdcentral samt eventuella specialistläkare som familjemedlemmarna går till.
- Skapa en lista över kontaktuppgifter för medicinsk personal som familjen kan vända sig till om de behöver hjälp. Detta kan inkludera namn och kontaktinformation för en läkare, sjuksköterska, eller annan medicinsk personal som är bekant med familjens medicinska historik.
- Se till att alla familjemedlemmar eller deltagare i gruppen har utbildning i grundläggande första hjälpen, och öva på hur man använder olika förnödenheter som kan behövas för att behandla skador eller sjukdomar.
- Se till att alla i familjen eller gruppen har tillgång till den färdiga första hjälpen och sjukvårdsplanen. Det kan vara en god idé att ha flera kopior på olika platser, såsom i hemmet, i bilen och på arbetsplatsen.
- Uppdatera planen regelbundet för att se till att all information är korrekt och uppdaterad, och för att se till att alla nya familjemedlemmar eller deltagare i gruppen också inkluderas i planen.
4. Finansiell plan
Att ha en finansiell plan inom krisberedskap är avgörande för att kunna hantera en nödsituation där de normala ekonomiska funktionerna inte fungerar. Planen inkluderar att ha tillräckligt med kontanter och förnödenheter, samt en lista över viktiga dokument som kan behövas i en krissituation. Det är också en strategi för att skydda känslig finansiell information.
Att ha en finansiell plan kan ge en känsla av trygghet och minska stress i en kris. Det är viktigt att planen är anpassad efter ens egen situation och behov, så att man är förberedd på olika eventualiteter, så som en cyberattack mot familjens privata konton.
För att utveckla en finansiell plan inom krisberedskap, kan man följa dessa steg. Anpassa planen efter vad du vill åstakomma, tillexempel en plan vid en eventuell cyberattack, kontakthantering vid ett långvarigt elavbrott eller liknande:
- Identifiera ens ekonomiska situation - Vad är ens inkomst och utgifter? Hur mycket kontanter finns tillgängliga? Vad är de viktigaste utgifterna som behöver betalas?
- Skapa en budget - Använd informationen från steg 1 för att skapa en realistisk budget för krisperioden. Prioritera utgifter som mat, vatten och mediciner.
- Spara kontanter - Spara en summa kontanter som räcker för att täcka minst tre månaders utgifter. Förvara kontanterna på ett säkert ställe som är lättåtkomligt i en krissituation.
- Samla viktiga dokument - Samla viktiga dokument som pass, ID-kort, försäkringspapper och andra relevanta dokument i en säker plats som är lätt att nå i en kris. (Förlsagsvis i Beredskapslådan)
- Skydda finansiell information - Se till att ha en backup av viktig finansiell information såsom bankkontonummer, lösenord och andra relevanta uppgifter. Förvara backupen på ett säkert ställe som är lättåtkomligt i en krissituation. (Förlsagsvis i Beredskapslådan)
Genom att följa dessa steg och skapa en finansiell plan inom krisberedskap, kan man känna sig mer förberedd och trygg i en nödsituation där de normala ekonomiska funktionerna inte fungerar.
5. Fler länkar och resurser: Mer information om krisberedskap
Förhoppningsvis så sker aldrig någon omfattande katastrof i ditt liv. Men kunskapen och känslan av trygghet av att veta att du har kapaciteten och kunskapen för att kunna ta hand om personerna i din omgivning är ovärderlig.
Genom att bygga upp din kunskap över tid, kan du lära dig hur man förbereder sig inför kriser, agerar i akuta situationer och tar hand om sig själv och andra när samhällets normala funktioner inte längre fungerar. Det kan kännas överväldigande att tänka på vad som kan hända, men att ta ansvar för sin egen säkerhet och vara förberedd kan hjälpa till att minska oro och rädsla.
Det finns många resurser där du kan hitta viktig information om krisberedskap som du kan läsa mer kring här nedan. Vill du djupdyka yttligare så finns det en mängd kurser, utbildningar och övningar du kan gå för att förbättra dina kunskaper inom området. Genom att ta små steg och fortsätta att lära dig mer om krisberedskap över tid kan du göra skillnad i ditt eget liv och i din omgivning.
Viktig information om krisberedskap:
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Ger information om olika typer av kriser, hur man kan förbereda sig och vad man bör göra vid en kris. MSB har även råd och stöd för hur man kan hjälpa andra vid en kris.
- Krisinformation.se: En samlad plattform för information vid kriser och störningar i samhället. Här kan man hitta information från myndigheter och andra källor om vad som händer, vilka åtgärder som vidtas och hur man kan agera.
- SOS Alarm: Ger information om vilka nödnummer som finns och när man bör ringa dem. De ger också information om hur man ska agera vid olika typer av kriser och nödsituationer.
- Din kommun: Din kommun kan ha information om hur man kan förbereda sig för kriser som kan påverka just din region. Det kan vara information om evakueringsplaner, säkra platser och annan lokal information.
"Om krisen eller kriget kommer" - Beställ hem den kostnadsfritt
Broschyren från MSB går att beställa hem kostnadsfritt via deras hemsida.
Bokförslag inom krisberedskap & överlevnad - Svenska
- "Uteliv och överlevnad - Vinter" av Lars Fält: Sveriges främsta överlevnadsguru, Lars Fält. Boken handlar om hur man förbereder sig för uteliv på vintern och vad man gör om det värsta skulle hända. Fält delar med sig av sina kunskaper om uteliv och överlevnad, och boken beskrivs som den bästa handboken för vinterturer på svenska. Fält är internationellt erkänd som en av de främsta experterna inom området, och har tidigare skrivit flera böcker om uteliv och överlevnad.
- "Uti naturen" av Lars Fält: En omfattande bok om överlevnad i naturen som täcker allt från hur man bygger en bra lägerplats till hur man hittar mat och dricksvatten.
- "Krishandboken: allt du behöver för att klara dig" av Niklas Kämpargård: En omfattande handbok som täcker allt från grundläggande förberedelser för kriser till hur man hanterar specifika typer av kriser, som naturkatastrofer och civila oroligheter.
- "Preppa mat: allt du behöver veta om livsmedel i kristider" av Niklas Kämpargård: Den här boken ger praktiska tips och råd för hur man kan förbereda sig och överleva en period av isolering eller matbrist, oavsett om man bor i en stadslägenhet eller på landet. Boken innehåller tydliga checklistor och spännande recept baserade på ingredienser som man har i förråden.
- "Lev som en bonde: 100 sätt att klara sig själv" av Niklas Kämpargård: En bok som ger 100 tips och råd om självhushållning och hur man kan ta tillvara på naturliga resurser. Inkluderar huskurer, kompostering, växelbruk, fårskötsel, syrning av grönsaker och myggskydd. Boken riktar sig till både de som vill bli inspirerade till ett grönare stadsliv och de som vill bli fullfjädrade självhushållare.
- "Krisberedskap för alla: En handbok för dig som inte är prepper" av Miguel Guerrero: Denna krisberedskapsmanual ger enkla och lättförståeliga råd som ökar din kunskap och förbereder dig på det mesta, även om du bor i lägenhet utan tillgång till avancerad utrustning. Boken ger praktiska tips på vad du bör ha hemma och vilka mentala strategier du behöver ha för olika kriser, vilket gör dig rustad för när krisen kommer.
Bokförslag inom krisberedskap & överlevnad - Engelska
- "The Unthinkable: Who Survives When Disaster Strikes – and Why" av Amanda Ripley: Handlar om hur människor överlever i katastrofer och varför vissa gör det medan andra inte gör det.
- "Deep Survival: Who Lives, Who Dies, and Why" av Laurence Gonzales: Fokuserar på psykologiska och mentala aspekter av överlevnad och hur människor kan överleva extrema situationer.
- "Emergency: This Book Will Save Your Life" av Neil Strauss: Boken beskriver författarens personliga erfarenheter av att förbereda sig för katastrofer och ger tips om hur man kan överleva i olika scenarier.
- "Crisis Preparedness Handbook: A Comprehensive Guide to Home Storage and Physical Survival" av Jack A. Spigarelli: Omfattande guide till hur man förbereder sig för och överlever en kris i hemmet.
- "The Prepper's Blueprint: The Step-By-Step Guide To Help You Through Any Disaster" av Tess Pennington: En steg-för-steg-guide till hur man förbereder sig för och överlever i olika katastrofer och kriser.
- "Disaster Preparedness for EMP Attacks and Solar Storms" av Arthur T. Bradley: Information om hur man kan förbereda sig för och överleva i händelse av EMP-attacker och solstormar.
- "Build the Perfect Bug Out Bag: Your 72-Hour Disaster Survival Kit" av Creek Stewart: Tips och råd om hur man kan bygga den perfekta överlevnadskiten för att klara sig i 72 timmar.
- "The Survival Medicine Handbook: A Guide for When Help is Not on the Way" av Joseph Alton MD och Amy Alton ARNP: En omfattande guide till hur man kan ge medicinsk hjälp och överleva i situationer där hjälp inte är tillgänglig.