Hälften av maten vi äter i Sverige är importerad. Därmed så är vårt matförsörjningssystem beroende av internationell import, något som blir allt mer riskfyllt i ljuset av skakiga geopolitiska förhållanden och en global marknad som ständigt påverkas av fluktuerande klimat och politiska spänningar.

"Just-in-time" leveranser
Här ligger även en förbisedd risk med vårt nuvarande 'just in time'-systemet, vilket infördes för sin kostnadseffektivitet och förmåga att minimera lagerutrymmen. I skuggan av sin effektivitet så kan störningar i leveranskedjorna ge upphov till snabba och skarpa konsekvenser.

Med energiproduktion från källor som vattenkraft och förnybar energi är vi inte självförsörjande året om. Särskilt inte under perioder av hög efterfrågan som de kalla vintrarna. Detta gör oss beroende av import av elektricitet, vilket kan skapa sårbarheter i energiförsörjningen.

Transport av energi inom Sverige
En särskild utmaning med vårt energisystem är transporten av energi. En stor del av vår energiproduktion, särskilt från vattenkraft, sker i norra delen av landet, medan en betydande del av energikonsumtionen sker i södra Sverige, där majoriteten av befolkningen bor. Detta skapar ett behov av stora energitransporter från norr till syd. Eftersom dessa energiledningar är fysiska strukturer, kan de utsättas för olika risker, såsom väderrelaterade störningar, tekniska fel eller yttre skador.

Risk för systemkollaps
Svenska Kraftnät, som ansvarar för det nationella elöverföringssystemet, har upprepade gånger varnat för riskerna med systemet. Under vissa vintermånader, när energiförbrukningen är som högst på grund av behovet av uppvärmning och kortare dagar, kan energisystemet pressas till sin gräns. Detta kan leda till situationer där Svenska Kraftnät måste utföra bortkopplingar för att förhindra en total systemkollaps. En sådan situation skulle innebära att vissa delar av landet skulle vara utan elektricitet tills systemet kan återställas.

Konsekvenser av energibrist
En brist på energi, även om den är tillfällig, kan ha omfattande konsekvenser för Sverige. Uppvärmning av byggnader kan påverkas, vilket kan vara särskilt problematiskt under kalla vintermånader. Andra konsekvenser kan inkludera avbrott i transport, industriell produktion och kommunikationssystem.

Att förstå dessa sårbarheter och arbeta för att förbättra vår energisäkerhet och redundans är avgörande för att minska risken för stora störningar i framtiden.

När vi inte vet vad vi ska göra, så följer vi bara flocken. Så som när folk bunkrade toalettpapper under COVID-19, även fast vi producerar rekordmycket papper varje år i Sverige.

Är vi i en stressad situation så blir det lätt att man bara följer det alla andra gör, även om det är helt irrationellt. Vi behöver ha en grundläggande kunskap och förståelse för hur vi ska hantera kriser och hjälpas åt.

Effektiv Resursdelning

Inbördes delning av resurser spelar en vital roll under kriser. Det handlar om att skapa en strukturerad och genomtänkt fördelning av nödvändiga förnödenheter såsom mat, vatten, och utrustning. Genom att upprätta en gemensam pool av tillgångar och dela på såväl materiella som immateriella resurser, som exempelvis tjänster och färdigheter baserade på individuell expertis, säkerställs en optimerad användning och distribution bland alla involverade.

Vikten av kunskap

Kunskapsdelning och tillgänglighet blir särskilt viktigt när man navigerar genom kriser och okända situationer. Genom att engagera individer med en mångfald av expertområden, från medicinskt kunnande till tekniska färdigheter, kan detta berika gruppens samlade kompetens och stärka förmågan att tackla uppkomna utmaningar. En diversifierad kunskapsbas och tillgång till olika expertis bidrar till innovation och skapar en robusthet som är essentiell i krissituationer, där förmågan att anpassa sig och hitta nya lösningar kan vara avgörande för överlevnad och framgång.