Gå vidare till produktinformation
1 av 14

Bered Sverige AB

Beredskapslåda

Beredskapslåda

Ordinarie pris 2 490 SEK
Ordinarie pris Försäljningspris 2 490 SEK
Rea Slutsåld
Skatt ingår. Frakt beräknas i kassan.

Trygghet i en låda

  • Beredskap för familjer
  • I linje med MSBs riktlinjer
  • Allt du behöver i en praktisk väska

Beredskapslådan erbjuder en känsla av trygghet och säkerhet. Med den stilrena designen och kvalitetssäkrade produkter så passar den perfekt in i varje hem och kan också vara den perfekta gåvan som visar omtanke och ansvarstagande.

Lika självklart som en försäkring

Varje produkt är noggrant utvald av experter och testade för att försäkra att du och din familj kan leva så normalt som möjligt trots oväntade händelser, som ett långvarigt strömavbrott. Väskan är skapad med MSBs rekommendationer i åtanke i linje kring att varje medborgare behöver vara rustad för att klara sig självständigt i upp till en vecka utan hjälp från myndigheter.

En positiv investering för trygghet, så vi kan fokusera på att forma en ljusare framtid baserat på medmänsklighet. Lika självklart som en brandsläckare eller försäkring, helt enkelt.

Innehåll

  • Gasbrännare som innehar CE 2575/22 certifiering
  • 2x Gasbehållare från Baygas
  • Vevradio med dynamo, solcell och inbyggd powerbank samt ficklampa och läslampa
  • 3x Vattenbehållare 10 L
  • Vattenrening 70 L
  • Vattenrening med utbytbart filter 500 L/filter
  • Stort första hjälpen kit med 2 x nödfiltar
  • Boken "En praktisk beredskapsguide", information om allt du kan behöva för att känna trygghet för olika situationer så som ett långvarigt elavbrott
  • Spelkort
  • Slitstark & vattentät väska med handtag, mått 48 x 32 x 17 cm
Visa alla uppgifter

Varför är beredskap viktigt?

Sverige har inga beredskapslager

Sveriges beredskapslager under kalla kriget
Under det kalla krigets dagar hade Sverige ett av de mest robusta beredskapssystemen i världen. Krisberedskapslagren var inte bara omfattande utan även strategiskt placerade runt om i landet. Dessa lager innehöll allt från livsmedel, medicin och bränsle till skyddsmaterial och utrustning för att kunna upprätthålla kritiska samhällsfunktioner vid en större kris eller konflikt. Målet var att säkerställa att landet kunde fortsätta att fungera oavsett yttre påverkan.

Sveriges nedmontering av lagren
I början av 2000-talet fattades dock beslut om att montera ner dessa lager. Den globala situationen och Sveriges uppfattning om säkerhet och beredskap hade förändrats, och lagren sågs inte längre som nödvändiga. Men med denna nedmontering försvann en kritisk del av landets krisberedskap. Den dåvarande regeringen estimerade att det skulle ta flera decennier att återställa samma nivå av beredskap, om så ens var möjligt.

Sveriges beredskap idag
I dagens moderna Sverige ligger mycket av ansvaret för krisberedskap på individen. Enligt Sveriges regering ska varje medborgare kunna klara sig själv i minst en vecka vid en omfattande kris, utan myndigheternas hjälp. Detta innebär att varje individ bör ha tillgång till basala förnödenheter såsom mat, vatten och värme för denna period.

Sveriges problematiska importberoende av mat

Hälften av maten vi äter i Sverige är importerad. Därmed så är vårt matförsörjningssystem beroende av internationell import, något som blir allt mer riskfyllt i ljuset av skakiga geopolitiska förhållanden och en global marknad som ständigt påverkas av fluktuerande klimat och politiska spänningar.

"Just-in-time" leveranser
Här ligger även en förbisedd risk med vårt nuvarande 'just in time'-systemet, vilket infördes för sin kostnadseffektivitet och förmåga att minimera lagerutrymmen. I skuggan av sin effektivitet så kan störningar i leveranskedjorna ge upphov till snabba och skarpa konsekvenser.

Sveriges importberoende av el under vinterhalvåret

Med energiproduktion från källor som vattenkraft och förnybar energi är vi inte självförsörjande året om. Särskilt inte under perioder av hög efterfrågan som de kalla vintrarna. Detta gör oss beroende av import av elektricitet, vilket kan skapa sårbarheter i energiförsörjningen.

Transport av energi inom Sverige
En särskild utmaning med vårt energisystem är transporten av energi. En stor del av vår energiproduktion, särskilt från vattenkraft, sker i norra delen av landet, medan en betydande del av energikonsumtionen sker i södra Sverige, där majoriteten av befolkningen bor. Detta skapar ett behov av stora energitransporter från norr till syd. Eftersom dessa energiledningar är fysiska strukturer, kan de utsättas för olika risker, såsom väderrelaterade störningar, tekniska fel eller yttre skador.

Risk för systemkollaps
Svenska Kraftnät, som ansvarar för det nationella elöverföringssystemet, har upprepade gånger varnat för riskerna med systemet. Under vissa vintermånader, när energiförbrukningen är som högst på grund av behovet av uppvärmning och kortare dagar, kan energisystemet pressas till sin gräns. Detta kan leda till situationer där Svenska Kraftnät måste utföra bortkopplingar för att förhindra en total systemkollaps. En sådan situation skulle innebära att vissa delar av landet skulle vara utan elektricitet tills systemet kan återställas.

Konsekvenser av energibrist
En brist på energi, även om den är tillfällig, kan ha omfattande konsekvenser för Sverige. Uppvärmning av byggnader kan påverkas, vilket kan vara särskilt problematiskt under kalla vintermånader. Andra konsekvenser kan inkludera avbrott i transport, industriell produktion och kommunikationssystem.

Att förstå dessa sårbarheter och arbeta för att förbättra vår energisäkerhet och redundans är avgörande för att minska risken för stora störningar i framtiden.

Dagens låga beredskap i samhället

När vi inte vet vad vi ska göra, så följer vi bara flocken. Så som när folk bunkrade toalettpapper under COVID-19, även fast vi producerar rekordmycket papper varje år i Sverige.

Är vi i en stressad situation så blir det lätt att man bara följer det alla andra gör, även om det är helt irrationellt. Vi behöver ha en grundläggande kunskap och förståelse för hur vi ska hantera kriser och hjälpas åt.

Effektiv Resursdelning

Inbördes delning av resurser spelar en vital roll under kriser. Det handlar om att skapa en strukturerad och genomtänkt fördelning av nödvändiga förnödenheter såsom mat, vatten, och utrustning. Genom att upprätta en gemensam pool av tillgångar och dela på såväl materiella som immateriella resurser, som exempelvis tjänster och färdigheter baserade på individuell expertis, säkerställs en optimerad användning och distribution bland alla involverade.

Vikten av kunskap

Kunskapsdelning och tillgänglighet blir särskilt viktigt när man navigerar genom kriser och okända situationer. Genom att engagera individer med en mångfald av expertområden, från medicinskt kunnande till tekniska färdigheter, kan detta berika gruppens samlade kompetens och stärka förmågan att tackla uppkomna utmaningar. En diversifierad kunskapsbas och tillgång till olika expertis bidrar till innovation och skapar en robusthet som är essentiell i krissituationer, där förmågan att anpassa sig och hitta nya lösningar kan vara avgörande för överlevnad och framgång.

Klimatutmaningar & naturkatastrofer

Med klimatförändringarna knackande på dörren och våra globala ekosystem i en delikat balans så står vi framför scenarion som kan kännas otänkbara. Skogsbränder, översvämningar, snöstormar och stormar - de alla bär på sina egna unika hot och utmaningar, både för den vackra miljön och för de människor som kallar Sverige sitt hem.

Skogsbränder & torka

En tydlig illustration av detta är skogsbränderna i Sverige 2018, som uppstod till följd av en ovanligt torr sommar. Förutom de direkta skadorna på natur, egendom och luftkvalitet, höll bränderna på att bli en kris på flera nivåer, inklusive ekonomisk och social, och visade på behovet av bättre beredskap, resurser och strategier för att hantera liknande framtida händelser.

Översvämningar

Översvämningar, som dem som drabbade södra Sverige i början av 2000-talet, illustrerar också vikten av robust infrastruktur och väl genomtänkta beredskapsplaner. Dessa vattenmassor skapade inte bara omedelbara problem i form av evakueringar och skador på egendomar, utan påverkade även på lång sikt genom de komplexa processerna för återhämtning och återuppbyggnad.

Extrema vinterförhållanden

En utmanande och extrem vinter, liknande den som Europa upplevde under den "Ryska vintern" 1941-42, kan ha förödande konsekvenser, särskilt med tanke på det moderna samhällets beroende av stabila leveranskedjor. Energiförsörjning, livsmedelstillgång och grundläggande servicefunktioner kan alla hamna i riskzonen, vilket framhäver nödvändigheten av att undersöka och förstå sårbarheterna i våra system.

Kraftiga stormar

Stormar, såsom stormen Gudrun som svepte över södra Sverige 2005, visar att även välutvecklade samhällen kan utsättas för enorma utmaningar när naturen slår till med full kraft. Gudrun orsakade omfattande skador på skogar, elnät och byggnader, och ledde till omfattande störningar i samhällslivet samt ekonomiska förluster som påverkade många människors liv.

Extrem torka

Prolongerade torrperioder, som de som periodvis drabbat Sverige, skapar problem som sträcker sig från vattenbrist till skadad jordbruksproduktion. Denna typ av naturhändelser, som potentiellt kan förvärras med pågående klimatförändringar, kräver att vi noggrant överväger hur vi hanterar och distribuerar våra vattenresurser och hur vi kan säkra vår förmåga att producera mat även under ogynnsamma förhållanden.

Behovet av krisberedskap

Varje enskild kategori av naturkatastrof framhäver vikten av att ha genomtänkta beredskapsplaner, resurser och strategier för att kunna navigera genom de utmaningar som dessa händelser för med sig. Det framhäver också betydelsen av att som samhälle förstå och engagera oss i de komplexa dynamiker och sårbarheter som vi står inför, och att aktivt arbeta för att skapa robusta, hållbara lösningar som kan stödja oss i framtiden.

Vikten av en gemensam beredskap i samhället

Beredskapslådan innehåller viktiga förnödenheter som kan vara avgörande under en kris. Genom att både du och dina grannar har tillgång till sådana resurser, stärks ert kollektiva välstånd och säkerhet.

När fler i ditt närområde är förberedda, minskar trycket på gemensamma resurser. Det främjar också samarbete och gemenskap, vilket kan vara avgörande för att navigera genom en kris.

Även om människor ofta hjälper varandra i svåra tider, kan resurser snabbt bli begränsade. Genom att uppmuntra dem i ditt närområde att också ha krisberedskap, ökar chanserna att alla kan hjälpas åt.

Är det inte regeringens ansvar att ta hand om oss under en kris?

Medan regeringen har vissa ansvarsområden så behöver varje individ vara självförsörjande i minst en vecka vid en större kris. Detta beror på Sveriges särskilda sårbarheter, inklusive avsaknaden av nationella krisberedskapslager.

Hur kan jag uppmuntra andra att investera i krisberedskap?

Att dela kunskap om potentiella risker, hålla informationsmöten, eller
visa upp din egen Beredskapslåda kan inspirera andra att ta steget. Att
visa hur enkel och värdefull förberedelse kan vara kan övertyga fler att agera.