Krislåda - En försäkring mot kriser

Sedan slutet av andra världskriget så har vi byggt upp ett globalt sammankopplat system, fullt av lyx, teknologi och möjligheter som våra förfäder inte ens kunde drömma om. Bortser vi från ekonomiska kriser (Och spänningar från kalla kriget) så har majoriteten av de människorna som lever just nu i vår del av världen ingen större erfarenhet av någon global kris förutom COVID-19.

Vi lever i en trygghet och bekvämlighet som vi normalt sätt inte reflekterar över - för vi känner inte till något annat. Vi har befunnit oss längst upp i Maslows behovshierarki så pass länge att vi bara tar alla grundläggande steg i pyramiden för givet.

Detta gör oss sårbara. Både kollektivt och individualistiskt. Vi behöver en bredare förståelse kring att vårt samhälle är sårbart och vi behöver förstå vad vi ska göra om vi ställs inför en kris och ha förmågan att hjälpa dem runt omkring oss.

Krisberedskap handlar om att se på vårt samhälle som helhet, analysera vad det finns för risker samt utvärdera vad följden av dessa risker kan innebära, för vårt samhälle i stort samt för våra enskilda familjer.

Min förhoppning med denna sida är att övertyga dig om att krisberedskap borde vara lika självklart som en brandsläckare i ditt hushåll samt ge dig information att investera i, eller bygga din egen krislåda.

Innehållsförteckning

Tryck på vardera del för att skickas direkt till varje del av sidan. Sidan är uppdelad i tvåhuvuddelar: “Varför behöver du ha en krislåda?” samt “Vad behöver en krislåda innehålla?”

Varför behöver du ha en krislåda?

• Varför behöver du ha en krislåda?
• Sveriges beredskap
• Ditt ansvar vid kris

Mat

• Sveriges import av mat
• Matvarubutikers lager

El

• Sveriges import av el
• Elbrist

Kriser och katastrofer

• Kriser och katastrofer - Vad kan hända?
• Strömavbrott
• Naturkatastrofer & solstormar
• Cyberattacker
• Krig & andra händelser

Vad behöver en krislåda innehålla?

• Vad behöver en krislåda innehålla?
• Vatten
• Mat
• Värme & skydd
• Första hjälpen
• Viktig information
• Komplett krisberedskap

Varför behöver du ha en krislåda?

Krisberedskap innebär att ha både fysisk och psykologisk förberedelse för oväntade händelser. Oavsett om det skulle handla om ett långvarigt elavbrott eller en naturkatastrof så kan en kris ske plötsligt och utan förvarning. Sverige har inga beredskapslager i nuläget och inte heller någon central organisation som har ansvar för Sveriges beredskap som helhet, utan ansvaret faller på varje kommun. Det är därmed viktigt att ha rätt förberedelser hemma för att kunna klara olika typer av kriser. Enligt Sveriges regering ska varje person kunna klara sig i minst en vecka utan hjälp från myndigheterna vid en kris.

9 anledningar till varför du behöver ha en krislåda

• Sverige har inget beredskapslager
• Regeringen förväntar sig att du ska kunna klara dig i minst en vecka vid händelse av kris eller krig utan myndigheternas hjälp
• Matvarubutiker förlitar sig på ”just-in-time” leveranser
• Över 50% av vår mat är importerat
• Vi är importberoende av el
• Cyberattacker mot kritisk infrastruktur ökar
• Strömavbrott (Då i princip allt är beroende av el i dagens samhälle)
• Naturkatastrofer & solstormar
• Krig eller andra händelser

Sveriges beredskap

Ditt ansvar vid kris

Över 50% av vår mat är importerat

Matvarubutiker förlitar sig på ”just-in-time” leveranser

Under normala omständigheter kan "just in time" leveranser vara effektiva för att minimera lagerhållningskostnader och undvika överskott av varor. Men i händelse av en kris eller nödsituation kan det visa sig vara ett stort problem. Om transportkedjor och logistiksystem bryts ner eller störs på grund av en kris, kan matvarubutiker och andra företag finna sig utan tillräckligt med förnödenheter för att upprätthålla normal drift. Särskilt med tanke på att Sverige inte har några centrala beredskapslager för livsmedel eller andra nödvändigheter, kan detta skapa allvarliga problem för samhället i händelse av en katastrof. Dessa lager i matvarubutikerna räcker gemensamt i ungefär en vecka om leveranserna skulle stoppas.

Sveriges import av el

Precis som vi är beroende av att importera mat så är Sverige även beroende av att importera el från våra grannländer. Vi är en del av en nära sammankopplad elmarknad där länder kan köpa och sälja el till varandra. Om det är billigare att köpa el från ett annat land eller om vi inte producerar tillräckligt med el själva så kommer vi att importera el. Det betyder att om det blir brist på el, tillexempel vid en väldigt kall vinter i Europa, så kan det påverka oss alla.

Elbrist - Vad innebär det?

Elbrist i det svenska kraftnätet innebär att det kan bli ont om el när många människor behöver använda el samtidigt. Det kan hända när till exempel många använder elvärme under en kall vinterdag. Det kan också ske om det uppstår problem med produktionen av el, som till exempel vid ett elavbrott eller om det inte finns tillräckligt med bränsle till kraftverken.

I Sverige har vi generellt sätt ett överskott av energi under det mesta av året, men när vinterkylan slår till så kan det uppstå elbrist under de kallaste timmarna. Det innebär att det kan finnas en tidsperiod då efterfrågan på el överskrider tillgången vid en specifik tidpunkt. Dessvärre har Svenska kraftnät upptäckt att tillgången på el gradvis har försämrats under de senaste åren, vilket kan skapa oro för elförsörjningen i framtiden.

Det finns flera faktorer som påverkar Sveriges energiläge negativt, inklusive händelser i omvärlden. En av de största orsakerna är den globala bristen på naturgas som leder till högre efterfrågan och ökade priser. Europas strävan att minska beroendet av rysk gas på grund av Rysslands konflikt med Ukraina bidrar också till detta.

Kriser och katastrofer - Vad kan hända?

Kriser och katastrofer är händelser som kan få allvarliga konsekvenser för individer, samhällen och nationer. Det är viktigt att ha en förståelse samt en krisplan för att minimera skador och se till att klara av dessa händelser på ett så bra sätt som möjligt.

Strömavbrott är ett av de större hoten mot vårt moderna samhälle, då i princip allt kräver ström för att fungera. Ett elavbrott kan ske av flera olika anledningar, allt från naturkatastrofer, tekniska fel, samordningsfel, cyberattacker, mänskliga faktorer eller solstormar. Skulle det ske ett långvarigt strömavbrott så kan detta få väldigt stora effekter på i princip allt vi förlitar oss på - Leveranskedjor, informationsflöde, transporter, betalningar, vatten, värme, mat, kommunikation. Vi har aldrig upplevt ett storskaligt elavbrott tidigare, det har dock flera andra länder.

Strömavbrott

Strömavbrott kan ha en stor påverkan på vår vardag och leda till att vi förlorar tillgången till i princip alla bekvämligheter som vi tar för givet. Det påverkar allt från att vi inte längre har tillgång till elektronisk utrustning som mobiltelefoner, datorer och TV, till att kylskåpet stannar och att vi inte längre kan laga mat på spisen. Det innebär att vi inte längre har tillgång till vatten ur kranen eller i toaletten, eftersom vattenpumparna behöver el för att fungera. Elavbrott kan också påverka samhällets infrastruktur, såsom belysning och trafiksignaler, vilket kan leda till trafikproblem och allmän otrygghet. Betalningssystemen påverkas också, vilket innebär att vi ej kan genomföra betalningar via kort eller andra elektroniska system.

Vad kan leda till strömavbrott?

Sverige har generellt sett haft en stabil och tillförlitlig elförsörjning de senaste 50 åren. Det har förekommit strömavbrott i Sverige under denna tidsperiod, men de har varit relativt få och sällsynta.

Dessa händelser kan leda till strömavbrott:

• Väderförhållanden & naturkatastrofer: Kraftiga stormar, höga vindar, isbildning och snöfall kan alla orsaka strömavbrott genom att skada kraftledningar och elutrustning.
• Underhållsarbete: Planerade underhållsarbeten på kraftledningar och elutrustning kan orsaka tillfälliga elavbrott.
• Överbelastning: Om ett elsystem överskrids sin kapacitet kan det leda till elavbrott.
• Tekniska fel: Tekniska fel i kraftledningar, transformatorer eller annan elektrisk utrustning kan orsaka elavbrott.
• Cyberattacker & sabotage: Cyberattacker och sabotage kan orsaka elavbrott.
• Brand: Brand i närheten av elsystemet eller elutrustning kan orsaka elavbrott.
• Felaktig användning: Felaktig användning av elutrustning eller överbelastning av elnätet kan leda till elavbrott.

Långvariga elavbrott: Argentina 2019 och Texas 2021

Under de senaste åren har vi sett flera exempel på hur omfattande strömavbrott kan påverka samhället på allvar. Ett sådant exempel är det stora strömavbrottet som drabbade Argentina och Uruguay under sommaren 2019. För miljontals människor slocknade ljuset plötsligt och samhället stod stilla. Följderna blev allvarliga och många människor upplevde stora påfrestningar på sin vardag.

I Argentina och Uruguay kunde många kylskåp inte hålla maten kall längre och följaktligen förmultnade den. Elektriska portar kunde inte öppnas, vilket gjorde det svårt att lämna hemmet eller ta sig in på egna tomten. Trafikljusen fungerade inte längre, vilket gjorde det svårt för bilister och fotgängare att ta sig fram på ett säkert sätt. De som var beroende av medicinsk utrustning som kräver ström var också utsatta, då deras liv och hälsa hängde på en skör tråd.

Liknande konsekvenser drabbade invånarna i Texas när en extrem kyla slog till och elnätet inte var anpassat för det under februari 2021. Många familjer fick klara sig utan uppvärmning i flera dagar, och vissa hade problem med att få tag på mat och vatten. Detta ledde till att människor försökte värma upp sina hus på alternativa sätt, vilket ledde till farliga situationer som bränder och kolmonoxidförgiftningar. Flera personer avled på grund av kylan och bristen på livsnödvändigheter.

Det är viktigt att påminna sig om att liknande konsekvenser även kan drabba Sverige vid ett långvarigt elavbrott. Särskilt om detta sker under vintern, kan det få allvarliga konsekvenser för många människor.

Naturkatastrofer

Sverige har upplevt flera naturkatastrofer i modern tid. Det finns ingen tydlig trend på att antalet naturkatastrofer i Sverige ökar, men klimatförändringar kan påverka frekvensen av extrema väderhändelser, som till exempel översvämningar, skogsbränder, kraftiga stormar och snöfall.

Stormar

Träd som knäcks som tändstickor, ledningar som hänger löst och mörker som sveper in över landskapet. Detta är vad som händer när stormar drar fram över Sverige som kan orsaka omfattande elavbrott. Trots att elledningar har grävts ner i marken på många platser runt om i landet, är det fortfarande en kostsam och tidskrävande process som inte gjorts i hela Sverige. När stormen Gudrun svepte in över södra Sverige i januari 2005, var det som en mardröm som blev verklighet. Träd knäcktes som tändstickor och föll ner över elledningar, vilket ledde till att över 300 000 hushåll blev strömlösa och många platser stod utan el i flera veckor. Kommunikationsledningar och vägar blockerades av träd och andra föremål, vilket gjorde det svårt för hjälporganisationer att nå fram till drabbade områden.

Även om stormen Gudrun var en av de mest omfattande som Sverige har upplevt på senare år, så är det inte den enda stormen som har orsakat alvarliga konsekvenser. I januari 2019 drog stormen Alfrida in över södra och mellersta Sverige och lämnade efter sig en spår av förstörelse. Över 50 000 hushåll och företag drabbades av strömavbrott, och träd och grenar som blåste ned på ledningarna var en av de främsta orsakerna till avbrotten. Det tog flera dagar för elbolagen att återställa strömmen till alla berörda områden, vilket innebar att människor fick klara sig utan värme och ljus under en längre tid.

Översvämningar

Översvämningar kan orsaka stora problem i Sverige och det finns flera faktorer som kan bidra till dem. Ett av de vanligaste orsakerna är genom kraftigt regn, vilket kan göra att vattnet samlas och orsakar överbelastning i avloppssystemet och naturliga dräneringsområden. Under våren kan snösmältning också bidra till översvämningar när snön smälter snabbt och överbelastar vattendragen och avloppssystemet.

Andra faktorer som kan orsaka översvämningar inkluderar stormflod, där höga vågor sköljer över land och orsakar översvämningar i kustområden som ligger nära havet. Ibland kan isproppar också hindra vattnet från att rinna undan, vilket kan leda till översvämningar. Till sist kan svåra väderförhållanden, såsom kraftiga stormar och orkaner, skada byggnader och infrastruktur som normalt skyddar mot översvämningar och öppna upp områden som vanligtvis är skyddade.

Med klimatförändringar förväntas risken för översvämningar att öka, eftersom det förväntas att nederbörden ökar och havsnivåerna stiger.

Översvämningen i Göteborg 2008 orsakades av kraftigt regn som ledde till översvämningar i flera bostadsområden. Vatten trängde in i transformatorstationer och annan elutrustning vilket ledde till strömavbrott för tusentals människor. Många människor blev också fast på grund av översvämningarna och behövde evakueras.

Skogsbränder

De senaste åren har Sverige stått inför flera allvarliga skogsbränder som inte bara har förstört värdefull skog och mark utan också orsakat allvarliga strömavbrott och vattenbrist. År 2014 orsakade skogsbränderna i Västmanland stora skador på området och resulterade i att en person förlorade sitt liv, medan flera människor evakuerades från sina hem. Men det var inte förrän 2018 som Sverige verkligen stod inför en av sina värsta skogsbrands-säsonger någonsin. Gävleborgs och Jämtlands län drabbades särskilt hårt och tusentals människor fick uppleva elavbrott som varade i flera dagar på grund av skadade elkablar och ställverk. För att undvika större skador tvingades flera transformatorstationer stängas av, vilket ledde till vattenbrist då flera vattenverk var beroende av el för att fungera. Dessa skogsbränder har en enorm påverkan på samhället och påminner oss om hur sårbart vårt elsystem kan vara i händelse av naturkatastrofer.

Jordskred

När ett jordskred orsakar elavbrott kan effekterna vara betydande. Ett sådant fall inträffade på Gotland i december 2013, när en jordrörelse skadade ledningar och transformatorer och ledde till att över 17 000 hushåll blev strömlösa. Även om jordskred sällan är den främsta orsaken till elavbrott, kan de fortfarande ha en betydande påverkan på vårt elsystem och det kräver ibland flera dagar av arbete för att återställa strömförsörjningen till alla berörda områden.

Snöoväder

Snöoväder kan orsaka kaos och förstörelse genom att orsaka skador på elkablar, transformatorer och orsaka att träd faller på ledningarna. Ett minnesvärt exempel på detta var i november 1995 då södra Sverige drabbades av ett historiskt snöoväder som lämnade över 100 000 människor utan ström. Det var inte bara elavbrott som drabbade invånarna, utan även tåg- och vägtrafik påverkades, vilket ledde till totalt avskurna samhällen. År 2011 drabbades Västra Götaland och Södermanlands län av en annan omfattande snöstorm, Dagmar, som resulterade i att över 100 000 människor blev utan ström. Tusentals elkablar och master skadades eller bröts av, och återställningen av strömmen tog flera dagar.

Solstormar

Solstormar är ett naturligt fenomen som kan ha allvarliga konsekvenser på vår tekniska infrastruktur. När elektriskt laddade partiklar från solen når jorden kan det orsaka allt från elavbrott till störningar i satelliter och kommunikationssystem. Astronomen Richard Carrington observerade redan 1859 en kraftig "flare" på solen som ledde till en geomagnetisk storm på jorden. Telegrafledningar brann upp, kompasser snurrade runt och norrsken lyste upp himlen. Detta var dock 20 år innan Edison presenterade sin första glödlampa, så det fanns inte direkt så mycket högteknologisk utrustning på jorden.

Det finns flera andra exempel på solstormar som har orsakat allvarliga störningar i vår tekniska infrastruktur. År 1921 orsakade en kraftig solstorm strömavbrott i Kanada och USA och störningar i telegrafnätet världen över. År 1989 drabbades över sex miljoner människor av strömavbrott i Kanada efter en solstorm. År 2003 skapade en annan kraftig solstorm problem med satelliter och kommunikationssystem globalt.

Den 23 juli 2012 hade vi riktigt tur, då vi med en veckas marginal lyckades undvika en av de kraftigaste solstormarna på 150 år. En solstorm av den storleken skulle kunna skada eller helt slå ut våra datorer, kommunikationssystem, satelliter och transformatorer i elnätet. Detta skulle kunna leda till långvariga strömavbrott och stora ekonomiska förluster. Vissa experter bedömer att det skulle kunna ta flera månader att reparera skadorna efter en sådan händelse.

Solens aktivitet följer en cykel på cirka elva år och just nu befinner vi oss i en högaktiv fas. Astronomer tror att den nuvarande solcykeln kommer att kulminera i juli 2025.

Cyberattacker

Cyberattacker är en allvarlig och ständigt ökande risk för samhället. Dessa attacker kan rikta sig mot allt från enskilda personers datorer till kritisk infrastruktur som kraftverk, sjukhus och vattenverk. Om dessa system attackeras kan konsekvenserna bli stora, med omfattande elavbrott, sjukhus som tvingas stänga och andra störningar i samhällsfunktionerna.

De senaste åren har sett en dramatisk ökning av cyberattacker i Sverige. Under 2021 upptäcktes i genomsnitt 771 attacker varje vecka, en ökning med 153 procent jämfört med året innan. Myndigheter och försvar var särskilt utsatta med hela 944 attacker per vecka.

Dessvärre har situationen inte blivit bättre. Under 2022 var det statliga och militära mål som var mest utsatta med över 1 440 attacker per verksamhet och vecka. Detta är en stor utveckling och visar på behovet av att vidta fler åtgärder för att skydda vårt samhälle mot cyberattacker.

En av de mest allvarliga konsekvenserna av en cyberattack är stöld av känslig information. Det kan handla om säkerhetsklassificerad information eller uppgifter om militär utrustning. Denna information kan användas av angripare för att hota Sveriges säkerhet. Dessutom kan en cyberattack användas för att störa eller förstöra kritisk infrastruktur, såsom elnät, kommunikationsnätverk eller transportsystem. Detta kan leda till allvarliga samhällsstörningar och ekonomiska förluster.

En annan konsekvens av en cyberattack kan vara spridning av desinformation och falska nyheter. Detta kan skapa förvirring och underminera allmänhetens förtroende för myndigheterna och institutioner. En allvarlig cyberattack mot statliga och militära mål kan leda till en försvagning av Sveriges nationella säkerhet. Detta kan skapa en osäkerhet och ökad risk för angrepp från andra länder.

Krig & andra händelser

Vid en händelse av krig eller terroristattack behöver du kunna agera på ett så lugnt och rationellt sätt som möjligt för att skydda dig själv, din familj och din omgivning. Det är viktigt att följa myndigheternas råd och instruktioner, och att hålla dig informerad genom att följa nyhetsrapporteringen. Förutom att ha en krislåda med nödvändiga förnödenheter hemma så är det också viktigt att ha en plan för hur din familj ska agera vid en kris, var ni samlas och vem som har ansvar för vad bland annat.

Vad behöver en krislåda innehålla?

En krislåda behöver täcka våra grundläggande behov och ska fungera som en trygghetspunkt i nödfall. De grundläggande behov vi utgår ifrån är vatten, mat, värme, första hjälpen och skydd.

Vi kommer även gå igenom andra saker som kan vara bra att ha i din krislåda.

Din krislåda bör innehålla:

• Vattenbehållare (Räkna på mellan 3-5 liter per person och dygn)
• Nödradio (Vev, solceller och Power bank)
• Gasbrännare eller spritkök
• Första hjälpen kit
• Värmefiltar
• Vattenrening genom tabletter eller filter
• Viktig information

Utöver detta kan det även vara bra att ha:

• Mat med lång hållbarhet beräknat på familjestorlek
• Extern värmekälla
• Större batteri som kan ladda kylskåp och andra hushållsprodukter
• Fler ljuskällor så som blockljus och värmeljus
• Sällskapsspel & andra aktiviteter

Krislåda och hemberedskap

Att ha hemberedskap är som att ha en försäkring för ditt hem och din familj. Det handlar om att vara förberedd på det oväntade och ha det som behövs för att klara sig själva i en kris, utan att behöva förlita sig på samhällets resurser. Men det handlar inte bara om att ha tillräckligt med mat, vatten och mediciner. Det handlar också om att ha en plan för hur man ska agera i olika kriser - en psykologisk beredskap. Tänk dig att ha den tryggheten i att veta att du och din familj är förberedda för vad som än må komma och att ni kan klara er själva i minst en vecka. Det är en känsla av lugn och säkerhet som inte kan värderas högt nog.

Vatten

Det absolut viktigaste i vår krislåda är vatten samt förmåga till vattenrening. En person överlever ungefär 3 dagar utan vatten och vi behöver vatten för att vår kropp ska fungera normalt. I en kris eller nödsituation kan det vara svårt att få tillgång till rent vatten, det är därmed viktigt att ha tillräcklig med vatten för mängden personer som finns i hushållet och det är även viktigt att kunna rena vatten ordentligt.

Mat

I en kris eller nödsituation kan det vara svårt att få tillgång till mat, därför är det viktigt att ha en tillräcklig mängd mat förbehållen som är beräknat på antal personer i ert hushåll.

När det gäller typen av mat som behövs i en krislåda bör man välja mat som har lång hållbarhet, är lätt att förvara och som är enkel att tillaga. Detta inkluderar till exempel torkad pasta, ris, linser, mjölkpulver, nötter, frukt och grönsaker samt konserverade matvaror. Det är också viktigt att ha tillgång till en gasbrännare, spritkök eller annat sätt att tillaga maten på, samt en manuell konservöppnare.

Värme & skydd

När temperaturen sjunker är det viktigt att hålla värmen hemma, och hur snabbt din bostad blir kall är beroende på flera faktorer. Om du bor i ett hyreshus eller flerfamiljehus har du oftast bättre förutsättningar att behålla värmen under en längre tid jämfört med om du bor i ett mindre hus. Att ha tillgång till värmefiltar som reflekterar kroppsvärme är en enkel och effektiv lösning, som också kan användas för att bygga skydd om du skulle behöva. Men ibland behöver du också en extern värmekälla för att klara av kylan.

Det är viktigt att vara medveten om risken för kolmonoxidförgiftning när man använder externa värmekällor. Därför är det alltid bäst att använda dem i väl ventilerade områden och att hålla koll på eventuella varningssignaler. Med dessa försiktighetsåtgärder kan du hålla dig varm och säker även under de kallaste dagarna.

Första hjälpen

Viktig information

Komplett krisberedskap

Ett bra ramverk att utgå ifrån är “3 dagar, 3 veckor och 3 månader” när du skapar din krisberedskap, så du bryter upp detta i mindre delar. Du behöver i samband med detta ställa dig några frågor: Hur länge vill du kunna klara dig utan utomstående hjälp? Finns det andra personer i din närhet som har krisberedskap, eller behöver du även reflektera över om du behöver kunna ha förmågan att hjälpa andra utöver dig själv och din familj?

På sidan komplett krisberedskap så uppdaterar vi information löpande kring vad som behövs för att vara så förberedd som möjligt samt hur du får maximal användning av produkterna i Beredskapslådan.

 

Referenslista till innehållet på sidan:

Regeringen - Hemberedskap:
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap

Livsmedelsverket - Krisberedskap:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/krisberedskap-civiltforsvar

Teknisk historia - Beredskapslager:
https://teknikhistoria.nyteknik.se/forsvaret-krigsmateriel-premium/vad-hande-med-sveriges-stora-beredskapslager/465538

Jordbruksverket - Statistik:
https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/handel-och-marknad/statistik-utrikeshandel

LRF - Försörjningsgrad:
https://www.lrf.se/mer-om-vara-omraden/forsorjningsgrad/

SVT - Matlager räcker i en vecka:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/livsmedelsberedskap-i-fokus

Energinyheter - Import av el:
https://www.energinyheter.se/20220601/26586/sveriges-beroende-av-import-av-el-okar-successivt

Ekonomifakta - Elbrist:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/elbrist/

Dagensinfrastruktur - Cyberattacker statistik:
https://www.dagensinfrastruktur.se/2023/01/11/cybersakerhetsaret-2022-stor-okning-av-cyberattacker/